Svenska kraftnät planerar stora investeringar
Svenska kraftnät har lagt fram en verksamhetsplan som visar på stora investeringar i nätförstärkningar mellan 2026 och 2028. Det handlar om nära 57 miljarder kronor, vilket är en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med tidigare planer. Fokus ligger på att ersätta ledningar som har nått sin tekniska livslängd och möta den ökande efterfrågan på elektricitet.
Bland de större projekten återfinns Storstockholm Väst, Stockholms Ström, åtgärdspaketet Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och NordSyd-programmet. Detta kommer att bidra till att öka kapaciteten i nätet och möta den ökande efterfrågan.
Utöver detta planeras även driftsättning av tio seriekompenseringsanläggningar under åren 2026-2029, vilket förväntas öka överföringskapaciteten i Snitt 2 med 800 MW.
Utmaningar i marknaden
Behovet av investeringar är inte unikt för Svenska kraftnät, även regionala och lokala nätägare i Sverige och Europa står inför liknande utmaningar. Detta leder till en pressad leverantörsmarknad och stigande priser. En utmaning är också entreprenadmarknaden, där det finns ett behov av projektörer och byggare för nya ledningar och stationer.
Säkra leverantörskapaciteten
För att hantera detta vidtar Svenska kraftnät åtgärder för att säkra leverantörskapaciteten. Detta inkluderar paketering av byggprojekten i större kontrakt genom ramavtal med långsiktig avropning, vilket ger leverantörerna möjlighet att rekrytera och upprätthålla en långsiktig kompetensförsörjning.
Flaskhalsinkomster
I verksamhetsplanen redovisas också hur flaskhalsinkomsterna ska användas fram till 2035, då myndigheten bedömer att dessa inkomster kommer att vara noll. För närvarande uppgår de oanvända flaskhalsinkomsterna till cirka 65 miljarder kronor. Under perioden fram till 2035 förväntas ytterligare 144 miljarder kronor tillföras, vilket innebär att totalt 209 miljarder kronor kommer att användas för nätinvesteringar och för att sänka tarifferna för nätkunderna.
Lägre kostnader för nätkunderna
För perioden 2025-2030 uppskattar Svenska kraftnät att 40 procent av myndighetens totala kostnader kommer att finansieras genom flaskhalsinkomster. Detta innebär att nätkunderna inte behöver betala motsvarande belopp. För perioden 2030-2035 är det ännu inte klart hur mycket av kostnaderna som kommer att täckas av flaskhalsinkomster. När flaskhalsinkomsterna inte kan användas till investeringar eller andra godkända kostnader, placeras de på ett räntebärande konto hos Riksgälden. Avkastningen från dessa medel används samma år för att minska nättarifferna med motsvarande belopp.
