Svensk konkurrenskraft: En gynnsam bild som döljer underliggande problem
Enligt en ny rapport från Teknikföretagen har svensk konkurrenskraft under senare år i hög grad stärkts av växelkursen snarare än av "fundamentala produktivitetsförbättringar". Det ser Teknikföretagen som en varningsflagga och uppmanar till ökat fokus framåt på produktivitetstillväxt och fortsatt ansvarsfull lönebildning av arbetsmarknadens parter.
En stark industri med en global position
– Det är inledningsvis en gynnsam bild vi visar. Vi har en avancerad industri med en stark position i globala värdekedjor. Svensk export växer mer än den globala exporten och Sverige har tagit marknadsandelar, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen. Detta är ett positivt tecken på att den svenska industrin är stark och kan konkurrera på den globala marknaden.
Men under ytan finns problem
– Men när vi tittar djupare så ser inte konkurrenskraften lika starkt ut längre. Produktivitetstillväxten har varit svag under en längre period, vilket kan vara ett tecken på försämrad konkurrenskraft, tillägger Erik Spector. Detta är en varningsflagga som indikerar att det finns underliggande problem som måste åtgärdas för att den svenska industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig.
Konkurrentländer klättrar i värdekedjorna
I en tid när företagens anpassningsförmåga och innovationskraft blir allt viktigare har vissa konkurrentländer "klättrat i värdekedjorna och stärkt sina marknadspositioner". Detta innebär att Sverige måste vara mer innovativt och anpassningsbart för att hålla jämna steg med sina konkurrenter.
Kostnadsutvecklingen ställer högre krav
– Den svenska kostnadsutvecklingen, i form av ökade arbetskraftskostnader, ställer högre krav på andra konkurrensfaktorer likt kompetens, teknik, kvalitet och förmågan att snabbt anpassa oss till nya förutsättningar, säger Erik Spector. Detta betyder att den svenska industrin måste fokusera på att förbättra sin produktivitet och effektivitet för att kunna konkurrera med länder som har lägre kostnader.
Arbetstiden och produktiviteten
I rapporten påpekas också att Sverige enligt OECD:s uppgifter har en lägre genomsnittlig årsarbetstid än EU-genomsnittet och betydligt lägre än den i USA. "Det ställer naturligtvis ännu högre krav på produktivitetsutvecklingen för att göra landet konkurrenskraftigt". Detta innebär att den svenska industrin måste fokusera på att öka sin produktivitet för att kompensera för den lägre arbetstiden.
Arbetstid och löner måste hanteras ansvarsfullt
– Skulle vi ovanpå detta minska arbetstiden med bibehållen lön så är det samma sak som att jobba för att försämra konkurrenskraften. Därför måste frågor om arbetstid fortsätta att hanteras via parterna i förhandlingar på förbundsnivå, inte via politiken, säger Erik Spector. Detta betyder att den svenska industrin måste hantera frågor om arbetstid och löner på ett ansvarsfullt sätt för att inte försämra sin konkurrenskraft.
Sammanfattningsvis
Den svenska konkurrenskraften är en komplex fråga som beror på många faktorer. Medan den svenska industrin har en stark position i globala värdekedjor och en hög exporttillväxt, finns det underliggande problem som måste åtgärdas för att den svenska industrin ska fortsätta vara konkurrenskraftig. Detta inkluderar att förbättra produktiviteten, hantera kostnadsutvecklingen och arbetstiden på ett ansvarsfullt sätt. Genom att fokusera på dessa områden kan den svenska industrin fortsätta att vara en stark och konkurrenskraftig aktör på den globala marknaden.
