Tomma butikslokaler fanns det redan. Sedan kom pandemin.
Virusutbrottet uppskattas på ett drygt halvår påskyndat utvecklingen med fem år.
I Köping finns tomma lokaler och frustrerade butiksägare som fortsätter att kämpa, men som inte vet hur länge till. Hur ska Sverige få nytt liv i sina stadskärnor?
Köping. Det ekar mellan väggarna på Östra Långgatan 4 i Köping. Kassadisken ligger redan på skroten. Ett par vändor till återvinningscentralen återstår.
Marie Lennerlund lämnar snart tillbaka nycklarna till lokalen där hon drivit butiken Hemma hos Hema de senaste tre åren.
– Jag har lagt ned min själ i det här. Det har varit kreativt och kul att träffa kunder, men nu måste jag landa, säger hon.
Hon har sålt gardiner, tyger och tillbehör.
Eller snarare, det var så hon hade tänkt att det skulle bli. Till slut var det omöjligt och den 1 september började slutrean för att tömma butiken.
– Bittert, säger hon om erfarenheten som hon tvingas dela med många andra butiksägare i trångmål.
Mellan 2017 och 2019 minskade antalet butiker i Sverige med sex procent från 34.297 till 32.351, enligt ny statistik från HUI research. De siffrorna rymmer inte vad som hänt under coronautbrottet.
Marie Lennerlund sammanfattar orsakerna till att hon måste slå igen butiken.
– Dålig handel, dyr hyra och sedan kom pandemin.
Och e-handeln.
– Kan man beställa tio par skor och skicka tillbaka de som inte passar så blir det tufft för butikerna, säger hon. Samtidigt kan kunderna aldrig känna på kvaliteten.
Det är den här vägen drabbade branscher i sällanköpshandeln går. Till slut återstår bara anslag med lockrop om att allt ska bort till kraftig rabatt. Kort senare gapar skyltfönster och lokaler tomma.
Naturligtvis kan det bero på dåliga affärskoncept. Svårigheterna kan också komma sig av etableringsplatsen. Ibland kallas det för butiksdöden. Kommuner, fastighetsägare och experter värjer sig mot uttrycket. Men det är så tomrummen ser ut i stadskärnan i Köping när gamla trotjänare till butiker försvinner från en dag till en annan.
Slutligen är det kunden som avgör om butiken ska överleva eller dö.
● ● ●
● ● ●
Butikerna inom mode, skor och väskor som tagit mycket stryk i resten av Sverige gör det också i Köping.
Däremot tror Camilla Nilsson som är näringslivschef på orten att kommunen redan lagt den värsta tiden bakom sig.
– För ett par år sedan såg det riktigt dystert ut, jämför hon. Då utökade vi dialogen med fastighetsägarna. Kommunen har också inrättat en ny tjänst för en anställd som jobbar nästan bara med utvecklingen av stadskärnan.
Camilla Nilsson räknar upp en hundfrisör, ett hundkafé, tre sushirestauranger och två hälsokostbutiker som exempel på nyetableringar i tidigare tomma lokaler. På torget säljer Arbnor Jashari hamburgare från sin food truck.
Hur många butikslokaler som står tomma i centrum vet hon inte exakt.
– Nu handlar det om en handfull. Ingen tycker det är kul med tomma butiker, helst vill vi fylla dem, såklart, säger hon.
Kommunen arbetar för närvarande med en gestaltningsplan för centrum – var ska det finnas mötesplatser och var ska det finnas gröna ytor?
– Här har vi en god möjlighet att tillsammans planera för den framtida stadskärnan. Att det inte kommer att se ut som det har gjort de senaste sextio åren står helt klart. Vi kanske inte kommer att ha en tydlig handelsplats i centrum, men det kan vara liv och rörelse ändå. Vi måste bara tänka om och tänka nytt, beskriver Camilla Nilsson.
På det hela taget verkar det som att allting kan lösas. Det gäller bara att locka folket tillbaka till stadskärnan.
● ● ●
Köping har varken Elgiganten eller Media markt, däremot Oscarsons Radio & tv, etablerad 1948 av Magnus Oscarsons farfar.
När vi träffas berättar han omgående om sommaren som gått och om fönstren till butiken som han fick sönderslagna tre nätter i rad.
– Den fjärde natten tog jag hit husbilen och parkerade. Klockan 03:17 vaknade jag av att det skramlade till igen av ett fönster.
Han beskriver hur han tog fast två unga tonåringar och fick dem att förstå att det är butiksägaren som betalar dyra självrisker när fönster krossas. Och hur han sedan dess sluppit skadegörelse.
– Den natten gick jag runt till 5.55 på morgonen och räknade till 24 ungar ute på stan, påpekar Magnus Oscarson.
Poliser han stötte på i en parkerad polisbil hade inte tid att höra vad han hade att berätta eftersom de var upptagna av ett annat ärende, stod det att läsa i Bärgslagsbladet.
Läsare blev upprörda och själv är han arg över att inget görs för tar att itu med situationen.
I grannlokalerna på båda sidor om Oscarsons Radio & tv står det tomt sedan SEB lade ned ett kontor för flera år sedan och ett utbildningsföretag flyttade.
– Om det är tomt på gatorna drar man sig för att gå ned på stan, säger Magnus Oscarson.
Tomheten blir en ond spiral.
Otryggheten har brett ut sig, menar han.
E-handeln och elektronikkedjorna har blivit svåra konkurrenter för den tredje generationen i familjen som driver butiken.
– Jag stretar på så länge det går. Om fem år? Då har jag slagit igen skiten, jag är så trött på det här ibland att jag vill spy. Det känns som att jag jobbar i uppförsbacke hela tiden. Om fem år åker jag runt och gör service och installationer, säger Magnus Oscarson.
● ● ●
Någonstans på Stora Gatan tappar jag räkningen på antalet tomma butikslokaler. De är fler än en handfull.
– Problemet är att det är folk från Stockholm och andra platser som äger fastigheterna. De förstår inte att vi inte kan betala 20.000 kronor i månaden i hyra, formulerar en företagare ett av de grundläggande problemen.
Tv- och radiohandlaren Oscarson, klockmakaren Christer Jonsson, zoobutiksägaren Bertil Nilsson, som har ett strålande år bakom sig med rekordförsäljning, och Sören Stenmark som driver herrekipering i Köpings stadskärna är alla överens. Det är viktigt att fylla de tomma butikslokalerna och få fart i centrum.
Ingen vet hur det ska gå till.
På ett sätt skiljer sig kanske inte Köpings stadskärna så mycket från andra mindre orter, tror Sören Stenmark som driver herrekiperingen Piccadilly. Han säger sig ha sett en liknande utveckling på andra håll.
Black Friday har tagit en stor del av den tidigare julhandeln och under pandemin sitter folk hemma och jobbar i t-tröja.
– Men det är inte bara nätet och coronan. Folk handlar inte som förr. Spontanhandeln är borta eftersom vi inte får ut folk på stan. Ju längre tid det går, desto svårare blir det – och nu är klockan kvart i tolv. Det måste skapas en plan för att locka hit folk, säger Sören Stenmark.
Besvärande för Köping är den återkommande attitydundersökningen om företagsklimat som Demoskop gör på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Fem år i rad har kommunen fått betyg av sina lokala företag som ligger under snittet i Sverige. Kommunen har svarat med att kritisera undersökningen för att vara bristfällig.
Senast hamnade Köping på 277:e plats av 290.
● ● ●
Svenska städer brottas med svåra frågor hösten 2020. Men förändringen av stadskärnor är inte ny. Historiskt var städer utsatta för krig och bränder. I modern tid ledde bilismen på 60- och 70-talen till att stadskärnorna planerades om.
Senare växte handelscentrum upp utanför städerna och de senaste tio åren har e-handeln vuxit.
– Handelsplatserna i utkanten av staden har ett större utbud och kunderna sparar tid. Därför gillar de att handla där. Och näthandeln är billigare och alltid öppen. Utbudet är enormt. Det drar kunder från stadskärnorna och då blir det tomma lokaler i centrum, säger Oana Mihaescu, forskare vid Handelns forskningsinstitut.
De tomma butikslokalerna får följder.
– Kunderna försvinner från sådana områden. Det blir tomt, mörkt och oattraktivt att vistas där. Det påverkar värdet på fastigheterna och brottsligheten riskerar att stiga. Platsen förfaller och det blir en negativ spiral, beskriver Oana Mihaescu.
Mycket står på spel för svenska innerstäder.
– Före pandemin hade många städer blivit smartare och insåg att för att överleva måste de erbjuda service och kulturevenemang, locka tillbaka kaféer och restauranger och bli en mötesplats för människor, säger Oana Mihaescu.
Gym, spa, mobiltelefonreparatörer och nagelsalonger hade börjat flytta in. I stort sett hade de nya näringarna tagit igen det handeln förlorat i innerstäderna när pandemin slog till.
Sedan dess har förutsättningarna rubbats. Stagnationen syns, men statistik saknas till stor del ännu för vad som inträffat i år.
– Det har hänt lika mycket det sista halvåret som jag trodde skulle ske i städerna de närmaste fem åren. Frågan är vad som händer nu. För det är inte så att det blir någon återställning till där vi var i början av året, säger Tomas Kruth, som arbetat med stadsutveckling i 25 år.
Alla i kommunerna måste hjälpas åt med att lägga en etableringsstrategi för vad man vill på de olika stråken i stadskärnan. Vem som helst ska inte kunna flytta in var som helst. De näringar som har nytta av varandra ska bli grannar. Tänk i kluster, lyder i koncentrat Tomas Kruths ledord.
– Men det här är ingen quick fix, säger han
Hur ser svenska stadskärnor ut år 2050?
– En filosofisk sammanfattning är att tänka på varför städer skapades och växte upp på sina platser för flera hundra år sedan. Det var ju inte som handelsplatser, utan som mötesplatser där man träffades i skrån och hade ting. Tanken var att man skulle ha synergieffekter av att man bodde nära varandra. Den återgången får vi se igen. Vi söker platser där man träffar människor, säger Tomas Kruth.
Pandemin ser ut att påskynda processen.
– Den har lärt oss att när man sitter hemma blir suget stort efter att mötas. Första gången jag gick på kafé efter utbrottet var jag lycklig. Man märkte hur mycket man hade saknat det, säger experten på stadskärnor.
● ● ●
En regnig höstdag går vi längs Köpingsån med Peter Adehill som pekar ut platser med potential att dra folk till uteserveringar under sommarkvällar. Innerstaden behöver magneter.
Peter Adehill är den nya aktivitetsledaren för Köpings centrumförening. En man som ägnat hela sitt yrkesliv åt försäljning, som varit med i goda och dåliga tider, som säger att det är många som har det lite tungt nu. Han ska komma med nya idéer.
– Det är lätt att säga att få folk till stan, men det är en lång väg dit. Och det får inte bli så att det är jag ensam som ska fixa det, vi måste hjälpas åt.
Däremot ska han försöka se till att den brokiga skaran av butiksägare drar åt samma håll.
Om yngre tonåringar lockas ned till stan kan det få stor betydelse. I stället för att åka till shoppingcentret Erikslund 20 minuter bort med sina föräldrar åker de till Köpings centrum och fikar tillsammans med föräldrarna eller med kompisar, säger den nya ledaren i centrumföreningen.
– Det kanske ligger tre fik i rad. Och när de fyller 18 år fortsätter de att komma ned. Då kanske de i framtiden också väljer att besöka stan med sina barn, fortsätter Peter Adehill.
Fokus ligger på att få folk att stanna i Köping. Han nämner inte ens handeln i det här läget.
Hösten 2020 börjar allt med att hitta platser där folk kan träffas.
Källa: DN
